Emma - äm - gluten

jag hatar män, killar, pojkar.
Dom kan abslout vara trevliga att titta på, som t.ex Edward Cullen, som vi dregglade över igår på bio med fröknarna.
Men att träffa någon som Edward på riktigt är ju lixom, inte möjligt.
Den som jag älskade mest lämnade mig på ett sätt jag aldrig trodde att han skulle klara av, jag som tyckte att han var den snällaste underbaraste människa jag träffat någonsin, har straffat mig med det värsta av straffen.
Jag fattar att det inte är lätt för honom heller, hela göraslut-grejen.
Men att lova en massa saker, som vi kan gå på bio någon dag, vi kan vara vänner, vi kan höras ibland, på msn eller telefon, du ska fp bilderna från våran resa till stockholm.
Och sedan blocka mig på msn, inte svara på mail eller på telefon och helt enkelt låtsas att jag inte finns, utan att säga till mig först att det var så han ville ha det.

Och tydligen kan man inte ha nära killkompisar heller.
Det suger, men jag är ärligt talat väldigt besviken och rätt arg.
Vi var ute i helgen och jag fick ett av det värsta panikångestanfallen hittils, offentligt.
det var första gången och pga en jag trodde var min vän.
Jag tänker iallafall inte be om ursäkt över någonting.
Jag har ingen skyldighet till det här.
jag vet att jag är ett psykfall vissa dagar, men att jag överhuvudtaget går ut med mina vänner och har roligt är ett väldigt stort framsteg, och jag förstår inte hur en vän vill förstöra det för mig.

jag har äntligen vaccinerat mig också, blev inte sjuk, men jag har väldigt ont i armen och känner mig ganska handikappat och trött.
har jobbat 7-16 på jobbet mån-tis-ons och idag är jag äntligen ledig, och har tagit igen en sovmorgon.
trodde inte man kunde bli så trött.

idag ska jag på min lediga dag köpa lite förlängningsslddar för att få ingen julfeelingen här i min lägenhet med adventsljusstakar och annat mysigt.
och julklappar ska man väl försöka hitta några.
sedan ska jag, carro och cissi träna core på friskis.
Nu jävlar ska jag visa er att jag kan.

nu måste jag skynda mig.