Emma - äm - gluten

Det har varit jul.
Och stressigt.

Men nu är all julstress över och det känns skönt.
Det har varit en helt del depp också såhär i högtidstider.
Julen och nyår so är imorgon har dragit upp väldigt mycket känslor och minnen, frå tidigare år, när man inte var ensam.
Jag är så trött på att skriva och prata om det, men det är så överjävligt.
Min familj har en idé på vad jag skulle kunna göära, men det är dyrt, men iallafall helt utan piller.
Jag får se, men jag antar att det bara blir värre och man blir bara knäppare ju längre tiden går.

När jag tänker tillbaka på 2009 så känns det..inte bra.
Det har verkligen varit det värsta åreti mitt liv, trots många fina stunder och många underbara vänner har jag.
Men känslomässigt har jag aldrig varit så olycklig någonsin.
Jag önskar mig lite lycka till nästa år. snälla.

jag har den värsta träningsvärken på år och dar.
Jag har även julklappsångest.
Mindre än en vecka kvar.
Men det är skönt att ha lite annat att tänka på.
Jag har jobbat stängning nu i tre dagar för att få vara ledig fredag lördag söndag=)
jag älskar denna helgen i månaden.
Det ska bli lite av varje tänkte jag, glöggmys, utgång, julklappshandling på stan. Julbak.
Vi får se hur det går med mina planer.

ja, jag hade en personlig tränare på gymmet i onsdags, som la upp ett schema som passar mig.
Känns grymt bra, fats inte i benen, magen, axlarna, ryggen eller i nacken, inte just nu iallagall.

Önska mig lycka till!

jag älskar att titta på matlagningsprogram.
Maten ser nästan alltid så god ut och så blir man så inspirerad.
Inte av att laga den kanske, men att äta.
haha
jag är så dålig på det där med mat.

Nu äter jag knäckebröd med avocado och örtsalt.
Mums.
Och ser på kniven mot strupen.
Har ni tänkt på att den där kocken t.o.m har samma frisyr som Gordon Ramsey?
Det är faktiskt lite löjligt.

Jag har en granne som har en bäbis.
Som skriker ibland,
Jag hör den mest inne på toaletten, men också när dom är ute i svalen.
Det som skrämmer mig mest är antagligen att dom hör mig gråta oftare än jag hör deras lille bäbis.

Jag har en annan granne, som är död.
Han brukade alltid sitta ute med sin rullator.
Fast inte nu på vintern förståss (men jag är lite efter i tiden, jag tror fortfarande att det är typ septmeber)
I vilket fall brukade han alltid ramla så det var mssa blod i svalen, på golvet.
Niclas brukade alltid prata med honom när han var ute och rökte i somras.
Idag bröt dom upp hela hans lägenhet och slänge allt  en container.
Och det luktade citrus.

Känns som var jag än flyttar, så dör alltid en stackars ensam gubbe.
Som tomten på gården i Majorna.

jag har ont i halsen och känner att nu, nu kommer en riktigt jävlig förkylning, i can feel it.

Det hänger tre skönheter i min hall. En svart, en lila och en i brons. Klänningar alltså,som skriker efter att bli använda.
Min lägenhet luktar jorgubb.
jag har tränat på gymmet igår.
Har varit ledig i två dagar.
Men jag känner mig verkligen inte lyckligare någonstans.

ca en månad efter uppbrotter sa en klok person till mig, som damien rice säger i sina texter, att man kan nog inte riktigt komma över någon förrän man har träffat någon ny.
Då kändes det absurt, men jag tror att han hade väldigt rätt.

Jag drömmer om kärlek på nätterna.
Oftast är det N som ger mig all den där kärleken, ibland någon annan, som jag aldrig minns på morgonen.
Jag är ofta lycklig i drömmarna, bara för att bli olyckligare än vanligt när jag vaknar.
Ensam.
Den här ensamheten tar livet av mig snart.
jag har aldrig uppskattat ensamheten, och nu gör jag det nog mindre än någonsin.
För att vara ärlig har jag knappt ens rört någon av motsatt kön, en kram från en vän möjligtvis.
Inte mer. Och det svider och skriker i mig när jag tänker på honom och alla han har rört. som inte är jag.

Jag såg mig själv i en stor spegel på gymmet igår.
Och såg det ni antagligen ser.
En blek tjej med gråa påsar under ögonen.
Med spinkigiga seniga äckliga armar, med kläder som hänger över kroppen, som tält, fast dom är i minsta storleken.
Jag kände att jag aldrig ville se mig i spegeln igen.
Jag kände mig nästan alltid fin, med dig.
Nu, inte mer. Jag har fullkomligt tynat bort.

min lägenhet luktar jordgubb
men jag är fortfarande olycklig, och ensam.

jag hatar män, killar, pojkar.
Dom kan abslout vara trevliga att titta på, som t.ex Edward Cullen, som vi dregglade över igår på bio med fröknarna.
Men att träffa någon som Edward på riktigt är ju lixom, inte möjligt.
Den som jag älskade mest lämnade mig på ett sätt jag aldrig trodde att han skulle klara av, jag som tyckte att han var den snällaste underbaraste människa jag träffat någonsin, har straffat mig med det värsta av straffen.
Jag fattar att det inte är lätt för honom heller, hela göraslut-grejen.
Men att lova en massa saker, som vi kan gå på bio någon dag, vi kan vara vänner, vi kan höras ibland, på msn eller telefon, du ska fp bilderna från våran resa till stockholm.
Och sedan blocka mig på msn, inte svara på mail eller på telefon och helt enkelt låtsas att jag inte finns, utan att säga till mig först att det var så han ville ha det.

Och tydligen kan man inte ha nära killkompisar heller.
Det suger, men jag är ärligt talat väldigt besviken och rätt arg.
Vi var ute i helgen och jag fick ett av det värsta panikångestanfallen hittils, offentligt.
det var första gången och pga en jag trodde var min vän.
Jag tänker iallafall inte be om ursäkt över någonting.
Jag har ingen skyldighet till det här.
jag vet att jag är ett psykfall vissa dagar, men att jag överhuvudtaget går ut med mina vänner och har roligt är ett väldigt stort framsteg, och jag förstår inte hur en vän vill förstöra det för mig.

jag har äntligen vaccinerat mig också, blev inte sjuk, men jag har väldigt ont i armen och känner mig ganska handikappat och trött.
har jobbat 7-16 på jobbet mån-tis-ons och idag är jag äntligen ledig, och har tagit igen en sovmorgon.
trodde inte man kunde bli så trött.

idag ska jag på min lediga dag köpa lite förlängningsslddar för att få ingen julfeelingen här i min lägenhet med adventsljusstakar och annat mysigt.
och julklappar ska man väl försöka hitta några.
sedan ska jag, carro och cissi träna core på friskis.
Nu jävlar ska jag visa er att jag kan.

nu måste jag skynda mig.